flat lay photography of leaves with cup of coffee and three macarons on chopping board

Kafferostning i hemmet

Hemrostning är en process där man rostar kaffe från gröna kaffebönor i liten skala för egen konsumtion. Kafferostning i hemmet har praktiserats i århundraden, med enkla metoder som att rosta i gjutjärnspannor över en vedeld och att för hand vrida små ståltrummor på en köksspis.

Fram till början av 1900-talet var det vanligare att rosta kaffe hemma än att köpa förrostat kaffe. Efter första världskriget blev kommersiell kafferostning vanligt förekommande och i kombination med distributionen av snabbkaffe minskade rostningen hemma avsevärt

Under de senaste åren har det skett en återhämtning för hemrostning. Det som ursprungligen var en nödvändighet har nu blivit en hobby.Attraktionerna är fyrfaldiga: att njuta av färskt, smakfullt kaffe, att experimentera med olika bönor och rostningsmetoder, att fullända rostningsprocessen och att spara pengar. Andra faktorer som har bidragit till det förnyade intresset för kafferostning i hemmet är bland annat kaffeleverantörer som säljer grönt kaffe i små mängder och tillverkare som tillverkar bordsrosterier.

Kafferostning i hemmet

Fördelar med att rosta kaffe hemma

Att njuta av kaffe från nyrostade bönor är en av de viktigaste drivkrafterna bakom hemrostningen. Hemrostning har fördelen att man kan rosta mindre volymer kaffe för att anpassa det till konsumtionen, så att det rostade kaffet används innan det blir gammalt. Beroende på bönans ursprung och förvaringsmetoden efter rostningen är smaken av kaffe av hela bönor i allmänhet som störst mellan sju och fjorton dagar efter rostningen, men vissa bönor bör ligga kvar ännu längre, upp till 21 dagar. Smaken av malet kaffe försämras ännu snabbare. Metoder för att förlänga fräschheten är kylning, frysning, vakuumförpackning och att ersätta syret i behållaren med en inert gas. Gröna kaffebönor kan hållas färska i 1-3 år, beroende på förvaringsförhållandena, och mer speciella hemmarosterier förkortar förvaringstiden till 8 eller till och med 1,5 månader.

Andra fördelar är att man kan njuta av kaffe av högsta kvalitet i områden där det inte finns några bra lokala rosterier, och att man kan dra nytta av ett totalt sett lägre pris. 8 De som rostar av ekonomiska skäl kan köpa gröna bönor i lösvikt till ett lägre pris än rostade bönor från återförsäljare. Beroende på vilken typ av bönor som väljs kan hemmarostare spara ungefär 25-50 %.

Hemrostare har tillgång till ett stort urval av gröna kaffebönor, och detta är en av attraktionerna med hobbyn. Hemrostare kan köpa små mängder bönor av hög kvalitet från många importörer och distributörer. En del av bönorna är sällsynta eller prisbelönta, medan andra kommer från kaffeodlingar som är kända för sin kvalitet och unika smak. Det är vanligt att hemmarostare köper bönor som kommer från ett visst land, en viss region, en viss fruktodling och ett visst skördeår.

Kafferostning i hemmet

Rostningen

Hemrostare kan välja mellan olika typer av rostningsutrustning, som alla har vissa egenskaper som kan förändra smaken. En rostningsprofil beskriver den tid som bönorna tillbringar vid varje temperatur under rostningen, inklusive sluttemperaturen före kylning. Detta påverkar i hög grad kaffets smak, arom och kropp. Hemrosterier gör stora ansträngningar för att kontrollera dessa rostningsparametrar, bland annat genom att använda datorer eller programmerbara styrenheter för processtyrning och dataloggning. Manuellt styrd utrustning gör det svårare att kontrollera profilen exakt och upprepningsbart, även om en erfaren rosteri kan ge mycket goda resultat. En av lockelserna med hobbyn är att experimentera med rostningsprofilen för att få fram optimalt smakande kaffe, även om det är subjektivt.

Kafferostning ger upphov till agnar och rök och bör ske i ett välventilerat område, vilket ofta är svårt att åstadkomma i hemmiljö. Kafferostning utomhus påverkas av förändringar i lufttemperatur och lufthastighet, vilket kräver justeringar av rostningsprocessen för att ge avsedda resultat.

Utrustning för kafferostning

Det finns fyra vanliga tekniker för modern rostning i hemmet: i ugnen, på toppen av spisen, i en varmluftsugn för popcorn och i en specialbyggd elektrisk apparat.

Gröna kaffebönor kan rostas i en varmluftsugn förutsatt att bönorna sprids ut i endast ett lager på en perforerad bakplåt med upphöjda sidor. Eftersom de inte rörs om blir bönorna i kanten av plåten mörka först. Ugnsområdet bör vara väl ventilerat eftersom mycket rök kommer att bildas. Denna metod ger kaffebönor med olika rostningsnivåer eftersom det är nästan omöjligt att uppnå en jämn rostning, men vissa människor gillar den resulterande melangrostningen.

Bönorna kan också rostas på spisen. En klassisk metod är att använda kokplattor med öppen topp, t.ex. en gjutjärnspanna, en stekpanna eller en wok, där bönorna ständigt rörs om för att få en jämn rostningsgrad. Ett annat alternativ är att använda en popcornmaskin på spisen, t.ex. en ”Whirley Pop” eller liknande, med en integrerad vev och ett internt omrörningssystem för att hålla bönorna i rörelse när de rostar. Det krävs ett konstant vevande eller omrörande, liksom riklig ventilation.

Kafferostning i hemmet

Varmluftshopparen tas ibland i bruk som kafferosteri, men en sådan lätt apparat är inte konstruerad för att klara den längre värmecykel som kaffebönorna kräver. Därför kan den varmluftshoppare som används för kaffe misslyckas på grund av värmeskador. Denna rostningsmetod ger något mindre rök än ugn eller spis, men kräver ändå god ventilation. Den blåser också bort agnarna från de rostade bönorna, så det gäller att städa upp de utspridda agnarna. Om den används inomhus kan rummet behålla en rökig lukt långt efteråt. Att rosta utomhus är ett alternativ.

Efter att ha använt någon av ovanstående metoder måste de rostade bönorna kylas manuellt. En vanlig metod är att skaka eller kasta dem i en metallsilage i några minuter.

Specialdesignade elektriska kafferosterier har funnits tillgängliga sedan 1970-talet. Dessa maskiner automatiserar rostningsprocessen, inklusive en kylcykel i slutet. Till skillnad från varmluftsbrännare är de utformade för att tåla långvarig drift vid höga temperaturer. Det finns två huvudtyper: fluidbädds- eller fluidluftroster och trumroster. Fluidbäddsrosteriet värmer bönorna snabbare och behåller mer av de önskvärda sura smakämnena. De rostade bönorna är dock hårdare, svårare att mala och mindre av dem hamnar som ”munkänsla” eller kropp i kaffedrycken. Trumrosten tar längre tid, vilket gör att syraföreningarna inte är lika tydliga och har avdunstat något för att ge en dryck med mild smak. Den rostade bönan är mjukare och lättare att mala, och mer av den bidrar till kroppskänslan i drycken.

Oavsett vilken rostningsmetod som används kan vädret påverka resultatet, särskilt om man steker utomhus. Kalla temperaturer kan förlänga rostningstiden och påverka bönan negativt. Vid extrem kyla kan rosteriet misslyckas med att nå rätt temperatur. Fuktighet är ett mindre problem, men förändrar rostningstiden och den resulterande kvaliteten.

Andra ovanliga rostningsmetoder för hemmet har prövats av uppfinningsrika entusiaster, t.ex. olika modifieringar av vätskebäddsrostar och popcornpoppers, användning av en värmepistol riktad in i en metallskål, en värmepistol riktad in i en brödmaskin, ett modifierat rotisserie i en gaseldad grill, och många fler.